I onsdags följde jag med pappa när han hälsade på dig, jag kände att jag hade mått dåligt ifall jag inte hade hunnit hälsa på dig, men jag har skjutit upp det i flera veckor bara för att jag inte har velat se de. Velat inse att du faktiskt var sjuk, döende.
Men i onsdags när de sa att du inte hade så lång tid kvar att leva tänkte jag att det var dags, dags att hälsa på dig och säga förväl..
Det gjorde ont att se dig, gjorde ont att se dig lida och ha ont.
Först verkade det som du inte kände igen mig, du kollade lite på mig men sen flackade blicken. Men sen när jag satt med dig själv, lutade mig fram och frågade om du kände igen mig då svarade du mig att du kände igen mig. Jag kramade om dig och då la du armen på min axel för några sekunder. Sekunder som jag blev rörd av, något som jag kommer komma ihåg.
Jag kommer ihåg alla gånger jag handlat och fixat till dig, du var alltid så tacksam. Något som gjorde mig glad och bara ville hjälpa dig, du var en fin människa - och igår tog du ditt sista andetag.
Mamma berättade det, och först insåg jag nog inte. Men sen brast allt, du var inte min farmor - men du var ändå en människa jag brydde mig om, en människa i min närhet. Min pappas mamma..
Tårarna kommer komma och gå, men jag vet att du har det bättre nu, du har det bättre och slipper lida.
Hoppas du har det bra i himlen Ruth Nilsson - jag saknar dig redan!
Men i onsdags när de sa att du inte hade så lång tid kvar att leva tänkte jag att det var dags, dags att hälsa på dig och säga förväl..
Det gjorde ont att se dig, gjorde ont att se dig lida och ha ont.
Först verkade det som du inte kände igen mig, du kollade lite på mig men sen flackade blicken. Men sen när jag satt med dig själv, lutade mig fram och frågade om du kände igen mig då svarade du mig att du kände igen mig. Jag kramade om dig och då la du armen på min axel för några sekunder. Sekunder som jag blev rörd av, något som jag kommer komma ihåg.
Jag kommer ihåg alla gånger jag handlat och fixat till dig, du var alltid så tacksam. Något som gjorde mig glad och bara ville hjälpa dig, du var en fin människa - och igår tog du ditt sista andetag.
Mamma berättade det, och först insåg jag nog inte. Men sen brast allt, du var inte min farmor - men du var ändå en människa jag brydde mig om, en människa i min närhet. Min pappas mamma..
Tårarna kommer komma och gå, men jag vet att du har det bättre nu, du har det bättre och slipper lida.
Hoppas du har det bra i himlen Ruth Nilsson - jag saknar dig redan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar