Jag frågar mig varje minut om jag vågar, vågar ta steget. Släppa och gå vidare. Hitta nya möjligheter och nya tag. Viljan finns där men rädslan likaså. Jag är rädd, och egentligen vet jag inte varför. Men jag är det och det är det som hindrar mig. Jag är nog helg enkelt rädd för förändringar, rädd för hur det kan bli om det inte är som det är nu. Vad blir skillnaden, vad blir bättre respektivte sämre?!
Mår jsg bättre, eller rentutav sämre? Det är frågan och jag vet inte vem som kan svara åt mig när inte ens jag kan.
Vågar msn chansa? Eller ska jag ta ett steg tillbaka? Låta nutid bli framtid och låta allt annat va? Jsg vet ingenting, jag behöver veta.. Jag behöver hjälp med svaret, en människa. En människa finns som kan hjälpa mig just nu.
"Det handlar inte om att glömma och gå vidare, det handlar om att inse och acceptera. Lära sig leva med det, för att komma över det. Det kommer man aldrig."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar